Vi kommer att ses igen







Det här som UnderbaraClara skrivit grep mig så hårt i hjärtat.  Jag känner det själv,
varenda dag; den stora saknaden. Jag undrar var hon är. Varför hon inte kan vara här.
Jag drömmer om henne varje natt. Och vaknar av känslan av saknad.
Fast samtidigt tänker jag, att hon säkert har det bra där hon är. Och
att vi kommer att ses igen.




Kommentarer
Postat av: Emma - On the moon with Steve.

Gud så ledsen jag blev nu. Den dagen min hund lämnar mig så dör jag nog väldigt mycket inombords.

2009-08-18 @ 17:12:09
URL: http://onthemoonwithsteve.blogg.se/
Postat av: Caroline

Hon var ju världens finaste.

2009-08-18 @ 17:59:22
Postat av: Emma - On the moon with Steve.

Det är bra att man kan känna sig glad över minnen istället för att gräva ner sig i total sorg. Det är nog det man gör först.



2009-08-18 @ 20:31:31
URL: http://onthemoonwithsteve.blogg.se/
Postat av: underbaraclara

Oh hjälp så söt och fin. Helt underbar.



Var det du som skickade den här länken till mig? Jag minns inte vem jag fått den ifrån men ifall du inte sett den så kan du kolla här



Styrkekramar



http://indigo.org/rainbow/

2009-08-19 @ 17:49:19
URL: http://folkbladet.nu/underbaraclara
Postat av: Maja-Stina

Oh, vilken vacker bild. Och vackra ord.

2009-08-19 @ 18:37:26
URL: http://www.majastina.driftig.nu
Postat av: Klara

Den där bilden är ju verkligen fantastisk!

Mitt jobb är att städa golv, smälla i kassaapparater och hälsa trevligt på kunder. Baka bröd också! Fast... Det är inte mer romantiskt än att plocka upp frysta degklumpar och lägga i ugnen. Jag jobbar kort och gott i en campingbutik. Men med rätta arbetskamrater kan även såna jobb bjuda på trevliga stunder!

2009-08-19 @ 19:50:33
URL: http://klaraskollage.blogg.se/
Postat av: Marie

En gång fick jag en historia av dig. en historia om en becksvart himmel, om saknad och om en stjärna som tändes. Jag har inte svarat på den. Men jag har tänkt på den ungefär fem gånger i veckan. Tänkt på dig ungefär fem gånger i veckan.



Jag har aldrig förstått hur man kan vara den som är kvar när någon försvunnit, men hjärna vill liksom inte tänka på det. Men i min himmel får man sitta på ett moln och titta på människor. Och dricka trocadero.



Det är ungefär så jag tror det där.

Med att dö allså.

Vad tror du?

2009-08-27 @ 22:13:32
URL: http://mariesfinurligheter.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0