LOGGBOKEN

---

---

Jag sitter i en varm och upplyst stuga omgiven endast av
snötyngda granar och en liten, isvit sjö. Dagen, juldagen, har
bestått av promenader, läsning, mat och film. En perfekt juldag,
med andra ord. Julafton var lika underbar, om än lite mer hektisk,
och nu väntar fler dagar av lugn och ro i denna underbara,
snötäckta värld. God fortsättning!

 

 

 

Midvinter. Nu vänder solen och ljuset, och denna natt blir årets
längsta. När jag ser ut genom fönstret känns det verkligen som
i Viktor Rydbergs kända dikt. Det är bara gårdstomten som fattas.

 

 

 

 

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

 

 

Klang min vackra bjällra av Zacharias Topelius.  En vackrare version
än min får ni om ni tittar på Junibackens jul, som finns i samlingen
Astrids jul. Madickens vackra mamma spelar den här på julaftons-
morgon, och det var när jag såg det som jag kom på att spela den
själv. Noterna som jag spelar efter fick min pappa av farmor julen 1964.

De senaste årens julkalendrar på SVT har inte varit mycket att hänga i granen, tycker jag. De har varit hysteriska, barnsliga, ointelligenta, slätstrukna och utan någon vidare julstämning, och det värsta av allt är väl att de inte tagit sina tittare på allvar utan förenklat och fördummat till vansinne.
Men det har ju inte alltid varit så. Det finns julkalendrar som fortfarande får det att kittla i min mage - kalendrar som jag kan se på om och om igen, som jag tar fram och ser på varje jul och njuter av lika mycket år efter år. Kalendrar med magi och julstämning, allvar och glädje, humor, vackra kalendrar med sagor och äventyr och musik som gör mig alldeles lycklig.

Här nedan kommer några mysiga klipp ur mina favoritkalendrar, som alla faktiskt är från 1990-talet. Kanske var det förra decenniet en slags guldålder för julkalendern? Hur som helst, klippen är från 1991, 1995, 1996, 1998 och 1999. Kanske förstår du redan nu vilka kalendrar det alltså är, kanske måste du tjuvkika på klippen. Jag hoppas i alla fall att du får samma underbara julmyskänsla av dem som jag får.

På första advent åkte vi till Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm. En av mina favoritplatser
i vår huvudstad, som är lika vacker om vintern som om hösten. Nu var trädgården och växthusen
smyckade till jul, och mysfaktorn var hög. Det går att få julstämning utan snö ...

Förra helgen ägnade vi oss helt och hållet åt julbaket. Denna helg blir det adventsfirande av,
och vi ska såklart njuta av förra helgens skapelser. Vad jag har lärt mig om pepparkakor är
det här; ju hårdare degen är desto godare bli pepparkakorna. Det är väldigt jobbigt, men
klart värt besväret. Det finns en risk att de bruna kakorna helt enkelt är slut efter imorgon.

Enkelt adventspynt kan man göra av kanelstänger och stjärnanis,
som man köper i vanliga matbutiker. Lägg kryddorna i en skål
eller direkt på bordet så sprider de en underbar juldoft.

Färger, dofter och stämningar jag älskar.

Det är mindre än två veckor till första advent och jag längtar som en toka.
Jag kan knappt vänta på att få pynta hemmet med hyacinter och ljus,
stjärnor och julkryddor. Jag föredrar pynt från naturen, som grankvistar,
enris, tallris, röda bär, kanelstänger och stjärnanis i vackra skålar,
men gärna med inslag av rött och klassiska julattribut. Snart så ...

Jag har redan skrivit om julen i en av Astrid Lindgrens magiska världar; Junibacken.
Nu tycker jag att turen ska vara kommen till Bullerbyn. Vem har inte drömt om
att få fira jul i en riktig Bullerbyidyll?

"Good King Wenceslas" är egentligen en julsång, men jag tycker om att lyssna till den på hösten också. Den är glad och vacker och har ett fint budskap. Och, såklart, så ger den en liten, liten föraning om att det snart är jul. Det tycker jag också om. Melodin är faktiskt finsk-svensk, och kommer från sångsamlingen "Piae Cantiones" som ska vara Nordens äldsta sångbok. Texten är brittisk, skriven av en John Mason Neale, och själva historien sägs komma från Tjeckien. Jag tycker att det är så spännande att ta reda på varifrån gamla sånger och sägner kommer ifrån, det är som att lyfta på lager på lager på lager av världens historia och hälsa på för länge sedan, följa med genom tiden och sedan inse att allt på något vis hänger samman. Som till exempel det att vi idag sjunger en vacker julsång som handlar om en snäll, tjeckisk greve som levde på 900-talet. Jag undrar om han skulle blivit glad?

Det här får mig att riktigt
längta till december:

Jag tror inte att jag är ensam om att längta till julen nu. Visserligen älskar jag den här tiden också och ska njuta så mycket det bara går av oktober och november, men jag tycker inte att det hindrar att man börjar drömma om adventsstjärnor, ljus och skålar med glögg. Jag längtar efter att lyssna på julmusik som gör mig både sorgsen och lycklig, tända det första ljuset i adventsljusstaken och känna alla julens dofter från drycker och bak och pyssel. Den här julen blir speciell, den första sedan jag var sju år utan min Frida, men jag tror att det också kan hjälpa mig att ta till mig det budskap som julen egentligen för med sig. När man vet vad livet är och innebär är det också lättare att njuta av det och verkligen leva.

 

Om julgodiset inte är bakat än, är det hög tid att sätta igång! Jag har bakat en hel del julgodis i helgen, men bara valt ut favoritsorterna, som jag vet går åt både här och hemma hos mamma och pappa.

SVT: s julkalendrar är något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Nästan fånigt varmt om hjärtat faktiskt, för ibland agerar jag nästan som en "julens riddare" när julkalendern kommer på tal. Årets kalender verkar ju inte bli någon höjdare - men jag är inte förvånad. SVT har inte lyckats producera en bra kalender sedan 1998, och ja, det är ju 10 år sedan.
   Jag har faktiskt lite svårt att förstå hur de kan misslyckas så fatalt. Jag menar, det är enkelt; en bra julkalender måste innehålla åtminstone två ingredienser och uppfylla två krav; de ska innehålla julstämning och humor, och passa alla åldrar och vara någorlunda intelligenta. Jag tycker att de senaste julkalendrarna bara varit fåniga. Och nej, jag tror inte att det beror på att jag är 20 år. I sådana fall skulle jag inte fortfarande gilla 90-talets julkalendrar. Jag tror att det beror på att de senaste julkalendrarna varit usla.
  De har inte tagit sina tittare på allvar, utan skrikit alla budskap rätt i ansiket på dem. De har inte varit för alla, barn som vuxna, utan mer riktat sig till 2-åringar. De har inte varit välgjorda och kvalitativa, utan haffsigt gjorda med halvdana skådespelare som inte verkar speciellt engagerade. Dessutom har det varit väldigt dåligt med julstämningen.
   Varför heter det julkalender, om det inte är för att det handlar om julen?


Mina favoritkalendrar är från 1991, 1995, 1996 och 1998. Kanske säger det någon något, men för dem som inte håller ordning på sina årtal så är det alltså Sunes jul, Jul i Kapernaum, Mysteriet på Greveholm och När karusellerna sover som jag gillar. Alla innehöll de  julstämning, humor för både vuxna och barn, och dessutom var de välgjorda. Det kändes att någon lagt ned själ och hjärta i dem. Och så ska det banne mig vara!

UnderbaraClara börjar känna av det, och när jag kollar runt lite verkar det som att halva bloggvärlden också gör det. Inklusive mig, alltid inklusive mig. Jullängtan, alltså. Jag längtar så in i bomben efter advent ... Efter att få börja julpynta, binda kransar (ja, jag brukar göra det själv!), baka lussekatter och pepparkakor, lyssna på julmusik (nåväl, jag har tjyvstartat. Men jag har åtminstone hörlurar på mig!), strosa runt på stan och köpa julklappar, tända ljus och dricka glögg. Det är bland det härligaste som finns.
Tidigare trodde jag att jag var lite kufisk som började längta redan i oktober, och att tjuvstarta med glögg och julmusik kändes riktigt ... skamfullt! Men sedan jag fick upp ögonen för bloggvärlden har jag upptäckt att jag inte är ensam! UnderbaraClara är bara ett exempel, och det finns de som till och med är med hardcore än vad jag är. Jag har faktiskt bara börjat med glöggen, musiken och att kika lite på julprydnader. Men det är bara för att jag har en egen lägenhet nu; här ska det slås på stort!

Äntligen.