Det varar inte för alltid



The Field Mice – It Isn't Forever



Livets krumsprång.
Att skjutas upp som av en stjärnkraft.
Som om man kunde stå utanför sig själv och se sina känslor fara förbi likt
hastiga billjus på en motorväg. Det kan man.





Kommentarer
Postat av: Melwa

Ledsen att det tagit mig tid att svara, men: jag började lyssna på jrock för typ nio år sedan, om jag inte missminner mig, så vi kan bilda en 'jag känner mig gammal'-klubb, haha! Förutom Malice Mizer var det Dir en grey, X-Japan och MUCC jag tyckte var bäst. An Cafes första skiva gillade jag himla mycket också. Och jag var också på en del av de där gamla jrockkonserterna de hade i Sverige då, vilken BLOOD-konsert var du på? Den första eller den andra? Jag var på den andra. Moi dix Moiz hade jag velat se (samma här, på grund av Mana), men jag hade precis opererat knät då, eller hur det nu var, minns inte, så det blev tyvärr inte så. Jag lyssnar fortfarande på jrock faktiskt, det är något speciellt med japansk musik. :)

2011-05-20 @ 17:02:10
URL: http://melwabythegarden.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0